Grövelsjön och Linnéstigen

Dag 5

Vi vaknade vid åtta-tiden imorse och blev smått förvånade över att vargarna inte hade väckt oss tidigare. Jag gick upp och då sträckte de på sig och genast reste de sig. Mycket trötta ben och en ovilja av att gå ut. Först mat och sedan tog Emma och jag varsin hund och gick en kortis. De ville inte. Hade nog träningsvärk efter gårdagen.

Men vi hade ändå beslutat att låta dem vila hela dagen och bara vara. Känna att de fick göra vad de ville. SOVA!

Så den här dagen åkte vi själva. Vandringen var till Grövelsjön. När vi kom fram hade det blivit stekhett igen. Det var gott om folk och en plats var svår att finna.

Sedan började vi gå....

       
                            Förra året var vi uppe på toppen av den här sidan..

       
                                  Detta år skulle vi gå runt Grövelsjön...

       
                                  Glada och förväntansfyllda började vi gå

       
       
                   Det var så vackert här med sjön och landskapet i bakgrunden

       
        Jaha, tänkte vi, vilken led var det vi skulle ta egentligen, men vi traskade på

       
        Dumt nog hade jag inte plockat upp den nyinköpta kartan över Grövelsjön....

        
Det kändes i våra ben att vi hade gått mycket på stenar och då fastnade vi för den här..

       
                              Sedan kom det lite annan variation av väglag

       
       
       
                  Vi började tycka att sjön kom längre och längre bort från oss...

       
                Längre bort skymtade snön och då längtade vi efter Hera och Saga

       
                                           Det kändes inte rätt...

        
                        Vi skulle bara upp till krönet och sedan ta fram kartan...

       
       
       
Kartan åkte fram och vi hade styrt kosan mot Silverfallet som låg åt andra hållet, vi vände och gick tillbaka de 3,5 km som vi hade gått redan. Vi kände att vi måste ändra våra planer och korta av vandringen med tanke på att vargarna var hemma och vi ville inte lämna dem ensamma för länge.

       
         Vi fann en stig som kom fram till Linnéstigen och den skulle vi ta, tänkte vi

       
       
                                         I riktning mot Linnéstigen....

       
                  Det blev en härlig och rogivande vandring med frågor på vägen

       
Det här var kul, tyckte jag eftersom jag tidigare hade besökt Linnés båda boplatser och läst mycket om honom.

       
          Den här leden kändes roligare att gå på, mer grönska och lite mer kuperat

       
       
       
                             Det kändes helt rätt att få svaren på nästa skylt

       
       
Har hade jag varit en vacker höstdag med Dag och kört runt. Löven låg vackert färgade på marken och det var bara så vackert runt Råshult. Väl värt ett besök kan jag lova.

         
       
       
Hoppsan! Här hade skylt 8 tagits bort och det var en besvikelse. Men här hade jag varit.

       
Här var sista skylten och svaret tog vi reda på genom Emmas hundralapp. Året var 1778

       
  Här kände vi att vi måste vända tyvärr. Tiden räckte inte till. Det får bli ett annat år.

       
         Kom igen nu mossan, nu går vi snabbt och det gjorde vi. 10 minuters takt!

       
                Jag var bara tvungen och njuta med av det vackra landskapet

       
                                 Vi gjorde en avstickare ner mot sjön

        
                                    Det ångrade vi oss verkligen inte

       
       
                  Här hade varit gott för vargarna att bada i, vattnet var varmt

           
          
                           Säkert ville Emma hoppa i, det syntes på henne 

       
       
       
        Säkert skulle Kicki kunnat namnen på alla dessa växter om hon varit med oss

       
                                        Nästa gång tar vi leden

       
                                 Snart tillbaka till utgångsläget igen

       
       
                                    Smörblomman hade fått besök

       
       
       
Alldeles vid sjön fanns det en plats för husvagnar att stå på, husbilen fick stå där med..

       
Min "mathungriga" dotter ville in till affären och köpa sig en glass. Den här vandringen tog totalt med några stopp 2.23 timmar och en sträcka på 9 km.

       
På vägen hem hejdade jag Emma i körningen, för framför oss gick lugnt några renar och gjorde sig inte bråttom att gå av vägen. Det såg rätt kul ut.

       
       
       
       
       
                                     Det gick inte fort vill jag påstå

       
       
                                      Så, nu kunde vi köra vidare...

       
Väl hemma igen blev vargarna glada att se oss men inte ville de gå ut på en promenad. Så det fick bli en liten kortis. De var fortfarande trötta sedan gårdagen.

        Inne fick de mycket kvalitéts tid av Emma som skämde bort dem med både det ena och det andra. Snacka om att vara bortskämda. Fast de hade de all rätt att vara idag tyckte vi båda.

        Nu vilar lugnet igen och alla är glada och nöjda med dagen var och en på sitt håll.

Vi åt restmat idag och det var lika gott som igår. Resten fick vargarna som blev över. Emma åkte dessutom iväg till affären och kom hem med två stora påsar med innehåll till - gissa vem?

Både ben, köttbullar och korv!

Vädret hade mulnat till lite men fortfarande var det mycket varmt. Kanske åska på gång.

                                                                        Tillbaka till Idresidan